Först namn Efternamn

Ett fel inträffade när sidan lästes in. Öppna sidan på nytt. Webbläsarens tillägg eller funktioner som blockerar annonser kan störa inläsningen av sidan. Inaktivera dem medan provet varar. Du kan delta i provet också med en annan webbläsare, t.ex. Chrome, Firefox eller Edge.

Sidan öppnas. Om sidan inte öppnas inom en rimlig tid, försök att läsa in sidan igen.

YH-urvalsprovets exempeluppgifter, matematisk-naturvetenskapliga färdigheter

Läs uppgifterna noggrant och välj det svarsalternativ som du tycker är korrekt. Det finns endast ett rätt svarsalternativ i varje uppgift.

Du kan pröva på att använda provsystemets funktionsräknare. Man öppnar den genom att trycka på Räknare-ikonen i högra kanten. Det går att dölja räknaren genom att trycka på det röda x-tecknet som du hittar i vänstra kanten. Den uträkning som finns på räknaren försvinner inte då du döljer räknaren.

Exempeluppgift 1

Under en sträcka på 100 kilometer med en personbil förbrukas cirka 15 kWh energi. Hur många liter bränsle förbrukas under sträckan på 100 kilometer om bränslets energiinnehåll är 10 kWh/liter och motorns verkningsgrad är 33 %? Välj det alternativ som passar bäst.

Exempeluppgift 2

Halveringstid är ett begrepp som anknyter till radioaktivitet och betyder den tid som det tar för hälften av de radioaktiva kärnorna, som fanns vid startögonblicket, att sönderfalla till andra ämnen. Vilket av följande alternativ beskriver bäst den tid det tar för 7/8 av kärnorna att sönderfalla och 1/8 bli kvar, om halveringstiden är 1 000 år?

Exempeluppgift 3

På flaket till en lastbil, som accelererar, finns en låda. Lådan är inte fäst i flaket på något sätt utan lådan hålls på flaket tack vare friktionen. Vilken av följande bilder beskriver bäst de krafter som påverkar lådan under accelerationen? Bilens accelerationsriktning är åt vänster.

Exempeluppgift 4

Vilken av följande grafer beskriver en likformigt accelererad rörelse? I figurerna är x\mathsf{\mathit {x}} symbolen för läget, v\mathsf{\mathit {v}} symbolen för hastigheten, a\mathsf{\mathit {a}} symbolen för acceleration och t\mathsf{\mathit {t}} symbolen för tiden.

Exempeluppgift 5

Den energi Q\mathsf{\mathit {Q} }, som härrör sig från förändringarna i en kropps temperatur, kan beräknas enligt följande:

Q=cmΔT\mathsf{\mathit{Q}=\mathit {c} \mathit {m} \Delta\mathit{T} }

där m\mathsf{\mathit {m} } är ifrågavarande kropps massa, c\mathsf{\mathit {c} } är den specifika värmekapaciteten för materialet kroppen består av och ΔT\mathsf{\Delta\mathit{T}} är kroppens temperaturförändring. Om man tillför 20 000 J energi till en kropp som väger 10 kg, stiger temperaturen med 2 grader Celsius. Vad är materialets specifika värmekapacitet?

Exempeluppgift 6

Uttrycket

z(z+2)−(z−2)z\mathsf{\mathit{z}(\mathit{z} +2)-(\mathit{z} -2) \mathit{z} }

förenklat är:

Exempeluppgift 7

Lös ut K1\mathsf{\mathit{K }_ {1} } från formeln:

H=5bK2+K1\mathsf{ \mathit{H}=\dfrac{5\mathit{b}}{\mathit{K }_{2}+\mathit{K }_ {1}} }

Exempeluppgift 8

En robotarm (i bilden den röda raka delen) är fäst enligt bilden i planets punkt A. Man kan reglera armens längd. Då armens längd är 23 cm, når den till punkten B på bilden. Hur lång är robotarmen då dess andra ända når till punkten C på bilden? Ge ditt svar i hela centimetrar.

Picture 7